http:tracker.asp?pid=1000&code=265152

"Flugmete" efter gädda och abborre blir allt vanligare

 
Egon Andersson publicerar på Leopold Report en serie artiklar som kan göra dig till storfiskare.
FISKESKOLAN

Och i den här proffsiga fiskeskolan får du lära dig allt det som du inte känner till om fiske - sommar som höst, vinter som vår.

Nu våras det för flugfiskarna igen. Och detta allt populärare "flugmete" fortsätter givetvis även under sommaren. Man ser numera allt yngre fiskare svinga sin fluga vid såväl put and take-vatten som naturvatten. Ja, till och med flugfiske efter gädda och abborre blir mer vanligt.
Vad är det då som gör flugfisket mer intressant än spinn- och haspelfiske? Svaret är naturligtvis inte så lätt att ge, men jag vill ändå försöka mig på en förklaring.
 LEOPOLD REPORT har en av landets mest rutinerade och kunniga fiskeexperter som medarbetare.
EGON ANDERSSON
har varit fiskeskribent i Expressen sedan 1978. Han har också i ett tiotal år varit redaktör och ansvarig utgivare för Abu Garcias Toby Nytt. Har du roliga tips och synpunkter på fiske eller vill du ställa frågor till Egon kan du maila här






Härifrån går du till sidan med frågor och svar. Tveka inte att fråga Egon om det är något du är osäker på.
Efter hand placeras artiklarna i fiskearkivet

För det första
kan flugfiske verka mer tilltalande på grund av sin teknik. Det är ett sätt att övervinna sig själv och svårigheten med att få ut en liten lätt fluga så långt som möjligt. Själva kastandet blir så att säga intressant i sig. Glädjen över ett snyggt utlägg med torrfluga kan vara nog så stimulerande. En konst som även en van och säker flugfiskare inte lyckas med i varje kast.

För det andra
det spirande intresset att lära sig mer om fiskens matval vid olika tillfällen. Om olika insekter och larver som lever under ytan och bildar mönster för de flugor man kanske själv vill lära sig binda.

För det tredje
framställs flugfisket ofta som lite mystiskt och svåruppnåeligt i fiskefackpressen och andra medier.
Jag menar inte så att man framställer det svårare direkt. Men själva miljön och beskrivningen av flugfisket sker många gånger i en så förskönad omgivning att det verkar lite fjärran från den egna omgivningen.

Visst är det njutbart med en vacker bakgrund, en glänsande vattenspegel som bryts av en krokad lax eller öring, men man bör också beakta att bilden man ser ofta är fotokonst som kanske inte alltid hör ihop med det nybörjaren upplever i samband med sitt flugfiske. Men naturligtvis är det så att vi hämtar våra motiv till handling i det vi ser andra göra. Och visst måste vi sätta målet högt för att nå den framgång med fiskeupplevelsen som vi önskar.

Sammantaget kanske det trots allt är en blandning av olika intryck från det vi upplever under våra försök att lära oss fiska. Här spelar säkert de första fiskeupplevelserna in liksom också det skrivna ordet i tidningar och böcker.
Det vi har i våra gener från jägaren och fångstmannen spelar också en avgörande roll. Man kan ju undra hur våra förfäder gick till väga när det inte fanns så bra fiskeredskap som vi har nu för tiden.
Kanske är det just enkelheten och behovet av att skaffa föda som gjorde det nödvändigt att dra lärdom av naturens eget sätt att visa förhållandet att äta eller ätas.

Det är inte fel att påstå att vi idag har en god möjlighet att lära oss av naturen och dess invånare på marken, i luften och vattnet.
Där ligger mycken kunskap dold och det kanske är där någonstans som flugfisket är mer närbesläktat med våra förfäders fångstmetoder.
Att ta agn eller bete från naturen och locka fisken med, förefaller vara den kortaste vägen till fiskeframgång. Tänk på det, du som är intresserad av att lära dig mer om fiskens matvanor eller insektens livscykel. I skolan, fiskeklubben, genom böcker och tidningar kan man få många pusselbitar som bildar ett underlag för vidare studier.

Nu ska vi ta oss en titt på det alltsammans handlar om: nämligen flugan.
Man skiljer på torrflugor och våtflugor. Men inom dessa är variationsmöjligheterna nästan oändliga.

Våtflugor
Bland våtflugor finns t ex laxflugor som skiljer sig från de andra främst genom storleken men också genom färgen. Där finnsockså nymfer som skall imitera insekter i nymfstadiet.
Dessa fiskas ibland strax under ytan eller på väg upp. Ungefär som man kan tänka sig att
t ex dagsländans nymf uppför sig.

Streamers är en annan variant på våtfluga. Den är bunden på en långskaftad krok och skall av fisken uppfattas som en simmande vatteninsekt, larv eller liten fiskunge.
Streamern fiskas på olika djup och används i både strömmande och stillastående vatten. Lämplig för praktiskt taget alla arter, t o m som fluga för abborre och gädde.
Variation på storlek och färg anpassas till det man avser att fånga. Det är t ex vanligt för fiske efter bl a abborre.

Torrflugor
Själva namnet anger ju att det här handlar om flugor som hålls torra genom att de fiskas flytande. För det här fisket används flytande fluglinor och tafsar.
Flugorna skall imitera insekter som av någon anledning befinner sig på vattenytan. Det kan antingen gälla s k vingade insekter som lägger ägg på vattenytan eller sådana som hamnar där av andra orsaker.
För fiske med torrfluga vägleds fiskaren genom de vakringar som uppstår när fisken bryter ytan i samband med att han tar insekten.
En van fiskare kan även skilja på vak mellan nymfätande och ytätande fiskar.

Torrflugor finns i lika många varianter som det finns insekter. För att en fluga skall flyta högt på vattnet krävs att den binds på ett speciellt sätt av hår eller dunfjädrar med flytförmåga. Man använder också speciell flugspray som innehåller fett för att stärka flytförmågan.
Torrflugan är ofta direkt en imitation av någon insekt, men färgen och mönstret kan ibland vara väldigt fantasifullt. Att de fiskar bra ändå torde bero på att fisken ändå uppfattar den som någon form av föda.

För att hitta rätt fluga för rätt fisketillfälle kräver att man tar reda på vad för slags insekter som befinner sig på eller ovanför ytan. Det gäller för övrigt vid all slags flugfiske att lära sig vad fisken äter just då. Har man väl fått en fisk kan man också studera maginnehållet.
Här i en artikel som vi publicerat tidigare får du lära dig kast-tekniken

Och här får du veta mer som svar på Niclas frågor


Till sidans början

Åter till fiskesajtens förstasida

 


Detta är en sida ur LEOPOLD REPORT 1.519.942 besök på våra sidor under 2003