Detta är en sida ur LEOPOLD REPORT besökare från ca 50 länder varje månad

 

På den här sajten publicerar vi kapitel för kapitel boken
Han sköt Olof Palme
av kriminalinspektör Börje Wingren och journalisten Anders Leopold.

 

Åter till startsidan

Börje Heeds förord som visar att han efter att ha läst utredningsmaterialet i manuskriptform delade Wingrens uppfattning om vem som mördade Olod Palme.

Börje Wingrens inledning i vilken han ger en sammanfattning av konflikten mellan spaningsledning och förundersökningsledaren, vilken bidrog till ett kaos som allvarlig skadade hela mordutredningen.

Kapitel 1. En teater eller biograflokal är numera ett klassiskt gömställe efter ett statsmannamord. Oswald försökte gömma sig på en teater efter mordet på president Kennedy. 45 minuter efter mordet på Olof Palme kommer en man insmygande på Saga-biografen på Kungsgatan...
Kapitel 2. Om en bok, ett manuskript och anonyma brev som berättar mycket om dess författare.
Kapitel 3. Först ljög biografpersonalen för att dölja att de hade vinfest på arbetstid. Det fick förödande inverkan på utredningen.
Kapitel 4.
För många Grand-män - Mårten Palmes vittnesmål.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här lämnar O en uppgift om storleken på Gunnarssons väska, 20 x 15 cm, som exakt stämmer överens med den uppgift vittnet Nieminen lämnar, hon som möter den springande mördaren som försöker stoppa ner något i sin väska minuten efter mordet. Här kan du läsa hennes vittnesmål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En mycket viktig uppgift som helt kom bort i förhören med vittnet Djalo: den man som stoppade hans bil minuterna efter mordet, och som Djalo vid två tillfällen identifierar som Gunnarsson, luktade vitlök.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitel 5

"I SVERIGE KAN MAN BLI SKJUTEN I RYGGEN"
VITTNEN BERÄTTAR OM GUNNARSSONS
PALMEFIENTLIGHET TIMMEN FÖRE MORDET

Ur mitt utkast till den häktningspromemoria som aldrig kom
till användning citerar jag:
Den 1 mars klockan 23.00 anmäler en yngre dam att hon
mordkvällen tillsammans med två väninnor besökt café Mon
Cheri på Kungsgatan. De tre damerna satt där vid ett bord då
de omkring 22.00 blev ansatta av en man som så småningom
presenterade sig som Vic Gunnison, påstod sig vara amerikan
men pratade svenska. Gunnison lämnade också sitt
telefonnummer 0753-74728. Mannen uppfattades av damerna
som stötig och började ganska så omgående prata om politik. Han
uttalade sitt hat mot Olof Palme och menade också att han
själv skulle bli skjuten om han ställde sig upp och sade vad
han tyckte och tänkte om svensk politik med utgångspunkt
från vad Palme sagt om andra länder. Han ville också få
tillfälle att ställa Palme mot väggen.
På caféet var Gunnison inte iklädd något ytterplagg på
överkroppen utan en grå, stickad tröja, jeans samt bar på en
blå mindre väska av vindtyg eller dylikt. Väskan såg ut att
vara proppfull.
När damerna lämnar caféet vid ungefär 22.30-tiden finns
fortfarande Gunnison kvar. Han har omtalat för dem att han
skall gå på nattbio men inte vilken.

Naturligtvis höjde det här tipset temperaturen ordentligt.
Här hade jag min man i området - biografen Saga ligger
nämligen vägg i vägg med Mon Cheri. Men var det samme man?
Det var en enkel sak att fastställa att svenskamerikanen
Vic Gunnison hette Victor Gunnarsson, var helsvensk, född i
södra Sverige och arbetade som vikarierande språklärare på
ett studieförbund.
Han hade enligt den tipsande kvinnan uppträtt
Palme-fientligt knappt en timme före mordet. Det fanns en
del frågor att ställa till denne man.
Vi ska ge oss in i delar av förhörsprotokollen och börjar
med MO, den kvinna som kontaktade oss dagen efter mordet
just på grund av Victor Gunnarssons uppträdande.
Förhörsledare är min kollega kriminalinspektör Jan Svelin.

F: - Då ska vi återgå till caféet. Ni har alltså varit på
bio, på vilken biograf då?
O: - Vi var på Filmstaden.
F: - Ni var på Filmstaden. Sen går ni från Filmstaden till
det här caféet då?
O: - Direkt ja.
F: - Sen slår ni er ner där. Sen har du i det tidiga tipset
berättat att det kommer in en man. Kan du berätta för mig
lite grann om honom, hur han kommer in...
O: - ... när vi kom.
F: - Jasså, han satt där när ni kom?
O: - Ja, och han satt och snackade med någon kille, väldigt
tjafsig var han och stötig så vi undrade vad det var för
någon. Sen går den där killen för han har varit lite osams
med honom...
F: - Om vi då säger så här att du säger att han verkar
tjafsig och stötig, hur ser du det, pratar han högt
eller...?
O: - Nej, han pratade inte så högt. Vi satt alldeles
bredvid dom. Han pratade liksom om politik hela tiden...ja,
lite så här. I och med att man märker om en person är
irriterad då hörs rösten starkare liksom. Den där killen
lämnade honom kanske efter tio minuter...
F: - Kan du beskriva hur den killen såg ut?
O: - Det kan jag absolut inte för jag satt med ryggen mot
dom.
F: - Den där killen går alltså. Hörde du vad dom pratade
om?
O: - Nej, för det tänkte jag inte på då. Så pass högt var
det inte.
F: - Han går och vad händer då?
O: - Killen som är kvar drar fram en stol och sätter sig
bredvid oss direkt.
F: - Han söker kontakt med er, alltså?
O: - Ja. Han börjar direkt liksom dra upp politik med oss.
F: - Vad pratar han då om?
O: - Han började med att prata om att han tyckte illa om
Lars Werner och Olof Palme och att han hade debatterat med
dom vid några tillfällen.
F: - Sa han var det hade varit någonstans?
O: - Lars Werner hade han träffat på någon grillfest, vad
jag fattade det som. Så där hade det blivit bråk, han skulle
slå till honom. Sen hade han träffat Olof Palme vid tre
tillfällen tror jag, det vet jag inte riktigt var det var,
det var när han höll tal eller någonting sånt ute på ett
torg. Det hade blivit samma grej där, han hade liksom gått
på honom... hårt så här.
F: - Hur menar du då, med ord eller ...?
O: - Ja, och han sa att han kunde så himla mycket att han
pratade ner dom båda två. Han var himla intelligent den
killen. Jag fick det till att han var överintelligent.
Liksom det hade gått åt andra hållet. Så berättade han att
han hade rest mycket, att han hade varit i Chile någonting
och suttit i fängelse där. Han sa också att han skulle åka
till Västtyskland om ett par dagar. Han återgick hela tiden
till Olof Palme och så började han prata om att en person
som han själv borde sitta i regeringen för det var så mycket,
ja, 'bullshit' helt enkelt med Olof Palme.
F: - Uttryckte han något hot mot Olof Palme?
O: - Nej, det enda han sa som jag reagerade på, som jag
blev rent ut sagt förbannad på, det var att han sa att om
'jag skulle ställa mig upp och tala inför Sveriges folk vad
jag tycker och tänker om Sverige så skulle jag bli skjuten i
ryggen'. Då sa jag att nu fick han gå därifrån för det är
ingen som gör det i Sverige, det är ingen som blir skjuten i
ryggen, sa jag. Det kom han tillbaka till hela tiden, att
man blir skjuten i ryggen om man säger vad man tycker. Det
var det jag reagerade på.
F: - Hörru du, ja, pratade han något mer om politik, mer än
om Olof Palme? Eller var det det som det centrerades runt
omkring?
O: - Det var mest Olof Palme, det var det faktiskt. Lite
allmänt om hela världen att man skulle frälsa hela folket
så det var liksom den nya politiken...
F: - Frälsa? Menar du att han skulle vara religiös på något
sätt?
O: - Javisst, för han menade att politikerna tar bara
pengar men det gjorde inte kyrkan. Jag blev lite osams med
honom. Då pratade han med GS om olika krig och politik, men
jag vet inte vad han sa.
F: - Kan du beskriva för mig hur han var klädd vid det här
tillfället?
O: - Ja, han hade jeans, halvblekta jeans.
F: - Halvblekta, alltså blå jeans som var halvblekta då.
Vad hade han för någonting på överkroppen?
O: - Han hade inte jackan på sig. Han hade en stickad
tröja, ungefär i samma färg, blåaktig ton, sen hade han
grova skor på fötterna.
F: - Hurdana då?
O: - Om jag inte minns fel hade han någon typ av
kängaktigt.
F: - Något kängaktigt, vad var det för färg på dom?
O: - Jag skulle tro att dom var...tänka här, dom gick i
grått.
F: - Dom gick i grått på något sätt. Du säger att han inte
hade jackan på sig. Hänger man av sig ytterkläderna på det
här caféet?
O: - Just det, jag hade ryggen mot honom och satt och vred
mig liksom, dom andra såg bättre och säger att det var
något ulligt som låg över stolen och de trodde det var
insidan som var vänd utåt. Han hade också en liten väska på
bordet.
F: - Han hade en liten väska på bordet. Vad var det för
väska då?
O: - Det var en sådan där liten vindväska man har som ofta
tillkommer jackor i kragen...
F: - Kan du förklara lite närmare hur den såg ut?
O: - Ja, den var blå.
F: - Också blå, vad var det mer som var blått då?
O: - Jag tänker på tröjan och byxorna.
F: - Jackan, vad hade den för färg?
O: - Den var mörkare, säger dom, om den var mörkgrön eller
mörkblå.
F: - Ullig, skulle det kunna tyda på att det var någon typ
av teddyfoder av något slag?
O: - Ja.
F: - Såg du utsidan av jackan någon gång?
O: - Nej, vi gick före honom.
F: - Då fortsätter vi med väskan då. Den hade han stående
på bordet, alltså, och den var blå och så sa du att det var
en vindväska, menar du en sådan där vindtygsväska?
O: - Ja, just det.
F: - Beskriv den lite mer. Du sa någonting om krage?
O: - Ja, jag vet inte om du förstår vad jag menar. Men ofta
när man köper en typ täckjacka eller sådan där joggingjacka
så brukar det i kragen vara en liten väska med som man kan
ha som sportväska.
F: - Hur stor var den här ungefär?
O: - Jag ska se... måste jag titta med fingrarna, 20 x 15
ungefär.
F: - 20 x 15 cm. Öppnade han den här väskan någon gång?
O: - Nej, den låg på bordet hela tiden. Den var
fullproppad med grejer, det lade jag märke till. Den var
helt propptjock.
F: - Men han öppnade den aldrig?
O: - Nej.
F: - Jag har också i anteckningarna från det tidigare
tipset att du säger att han verkade sjuk?
O: - Ja, det tycker jag. Det skulle jag helt enkelt
beskriva honom som... överintelligent. För han hade otroligt
mycket fakta, och det var helt klart att han ville
konversera och göra en förbannad helt enkelt.
F: - Han provocerade helt enkelt?
O: - Det gjorde han och vad man än sa så hade han fakta på
det och liksom mothugg och allting så det var helt omöjligt
att prata med honom.
F: - Var han berusad?
O: - Det tror jag inte, det enda jag kände var att han
luktade vitlök.
F: - Han luktade vitlök. Sa han om han var medlem i någon
organisation eller någonting sånt där?
O: - Nej, det sa han inte. Jag frågade honom mycket om han
själv höll på med politik och då svarade han: 'Nej, jag
håller inte på med någonting sådant, jag är bara frälst.'
F: - Jag har också en anteckning om att han ville få
tillfälle att ställa Palme mot väggen.
O: - Javisst.
F: - Vad betyder det?
O: - Nej, han sa bara att han skulle vilja debattera med
honom, att han kunde så mycket mer än vad Olof kunde då.
F: - Ni lämnar det här caf‚et sen, vilken tid gör ni det?
O: - Vi gör det, vi skulle ta fem över elvatåget. Vi gick
nog fem över halv elva eller tjugo i elva därifrån.
F: - Tjugo i elva, alltså klockan 22.40?
O: - Just det. Då säger han till GS att han skulle gå på
nattbio.
F: - Han skulle gå på nattbio. Sa han vilken nattbio?
O: - Nej, det sa han inte. Han frågade vilken tid det
började. 'Jag tror det börjar elva', sa hon. 'Då ska jag gå
så jag är där elva', sa han.
F: - Sa han vilken film han skulle se?
O: - Nej, det gjorde han inte.
F: - Den här politiska diskussionen som ni hade, är det fel
att säga att den var koncentrerad runt Olof Palme?
O: - Nej, det är helt klart att den var.
F: - Det var den alltså. Och det var mest det det handlade
om?
O: - Ja.
F: - Och sa han då vid ett tillfälle att om han ställde sig
upp och talade om för svenska folket vad det handlade om så
skulle han bli skjuten i ryggen?
O: - Ja, just det.
F: - Sa han någonting om att han innehade något vapen?
O: - Nej, ingenting.
F: - Det sa han inte. Jag förstår. Jaha, sen åker ni hem då
till Kungsängen, vad jag förstår?
O: - Ja.
F: - Okej, hörru du, jag tror jag får tacka där för
tillfället. Jag stänger då av bandet klockan 09.50 dagens
datum.

Vi låter också de andra två flickorna komma till tals i
delar där de bekräftar viktiga detaljer och har något att
tillägga eller en avvikande uppfattning. Även här är det Jan
Svelin som leder förhören. Först GS :

F: - Vad säger han om Olof Palme?
S: - Han verkar inte gilla honom ett dugg.
F: - Säger han något hotfullt om Palme?
S: - Inte direkt heller. Han sa någonting om att han, om
man går ut på gatan och man säger vad man tycker kan man bli
skjuten i ryggen. Det upprepade han flera gånger.
F: - Uppfattade du det som att om han gick ut och sa vad
han tyckte på gatan, så skulle han bli skjuten.. eller vem
som helst?
S: - Vem som helst.
F: - Vi fortsätter efter ett kort avbrott. Vi stannar där
igen. Jag upprepar alltså, den här mannen skulle ha sagt att
om man går ut på gatan och talar om vad man tycker så kan
man bli skjuten i ryggen?
S: - Ja, han menade liksom på att om man säger någonting
som inte andra tycker om då... jag vet inte riktigt vad han
menade med det där.
F: - Du förstod inte riktigt?
S: - Nej.
F: - Diskuterade ni med honom? Uppfattade du det som
en hetsig diskussion?
S: - Jag pratade lite grann med honom. Han hade konstiga
id‚er.
F: - Varför? Uppträdde han konstigt på något sätt?
S: - Jag tyckte han var konstig hela han... jag vet inte
riktigt.
F: - Hur då menar du, beskriv...
S: - Jag vet inte riktigt hur jag ska säga. Underlig helt
enkelt.
F: - Verkade han insatt i politiska frågor?
S: - Både ja och nej. Han verkade så där överintelligent.
F: - Kan du beskriva hur du menar överintelligent?
S: - Han visste mycket, visste nästan allting.
F: - Han hade svar på allting?
S: - Ja, precis. Så har han tydligen pratat med Palme flera
gånger, blivit förbannad på honom, sa han.
F: - Han skulle ha diskuterat med Palme?
S: - Ja, så han blivit arg.
F: - Fick du reda på vad den här mannen hette?
S: - Ja, vi satt och pratade och så sa han: 'Du kan ringa
mig någon gång', och så skrev han upp numret.
F: - Hur är han klädd?
S: - Ja, han hade någon... han hade lång kappa i alla fall,
jacka... kappa, lång.
F: - Hade han den på sig?
S: - Den låg bredvid honom.
F: - Kan du beskriva den här jackan för mig?
S: - Den var lång, jag kommer inte ihåg vad det var för färg
på den.
F: - Var den ljus eller mörk?
S: - Mörk.
F: - En mörk jacka.
S: - Ja, grönaktig, mörkgrön eller något sånt där... så
hade han en liten väska.
F: - Vad var det för typ av väska?
S: - Det var en som såg ut som den var av täckjackstyg,
ungefär 25x10.
F: - Vad var det för färg på den?
S: - Blå. Typ axelväska.
F: - Såg du om det fanns någonting i den? Såg den välfylld
ut?
S: - Den såg inte tom ut, det gjorde den inte.
F: - Det är alltså en sån här väska av lite tunt material?
S: - Ja, den var lite kraftig om man tänker. Inte så där
riktigt tunn, lite kraftigare var den.
F: - Kommer du ihåg vilken tid ni lämnade caf‚et?
S: - Halv elva ungefär.
F: - Cirka 22.30 på kvällen?
S: - Ja, just det.
F: - Är han kvar då?
S: - Ja, han skulle precis gå då.
F: - Skulle han också gå?
S: - Ja, han skulle gå och titta på nattbio.
F: - Sa han vilken biograf?
S: - Nej, han frågade mig när det började. 'Ja, det börjar
väl elva någon gång', sa jag. 'Då ska jag gå då', sa han.
F: - Utan att vara läkare, varken du eller jag, verkade han
frisk?
S: - Ja, det verkade han. Överintelligent. Visste allting.
F: - Han visste allting?
S: - Ja, vad man än sa hade han svar på det helt enkelt.

Den tredje flickan, UB, håller fast vid samma tidsschema.
Hennes beskrivning av klädseln preciseras mer till mörkblå
jeans och en mörk, stor jacka, troligen mörkgrön. Hon har
också sett väskan som hon beskriver som en minimal
kameraväska i ljusblått nylontyg med en svart rem. Hon
gissar på 20 x 15 i storlek och när mannen lyfte på väskan
verkade den ganska tung.
UB går in lite mer på namnfrågan.

F: - Och du sa till mig angående hans namn, kan du repetera
det en gång till?
B: - Hans namn? Han sa han hette Vic Gunnison.
F: - Vic Gunnison?
B: - Ja. Och GS fick en lapp med namnet och telefonnummer.
Men så ringde vi upp nummer- och namnbyrån och kollade. För
vi tyckte det lät lite... han sa ju han kom från Amerika. Vi
tyckte det verkade lite konstigt det här med Vic Gunnison,
så vi ringde upp och kollade vem det var som hade det här
telefonnumret. Och då var det nån som hette Victor
Gunnarsson.

UB ogillar den här mannens sätt att tränga sig på och
ignorerar honom till en början. Men så småningom blir hon
irriterad och till slut förbannad på honom.

F: - Är det någonting annat som du vill tillägga, som du
har funderat på efteråt eller som du tycker att jag har
glömt att fråga?
B: - Ja, jag kan säga så här... för att det är en lite
pinsam grej. Men jag blev irriterad på honom efter ett tag,
när han satt och kritiserade alla politiker. Jag tycker illa
om folk som beter sig som han, och just det han sa om Palme
att han inte kunde en massa språk... Han fick inte
fortsätta, tyckte jag, så jag sa: 'Vet du vem du sitter och
pratar med?' 'Nää', sa han. 'Du sitter och pratar om en av
mina närmaste släktingar'.
F: - Jaha.
B: - För jag blev förbannad. Och han bara sa: 'Vem då?'
'Olof Palme är min farbror och jag tycker du ska sluta prata
om det här nu. Jag blir väldigt sårad av allting du säger.
Låt bli nu!' Och då blev han... då gick han därifrån ett
tag. Sen kom han tillbaka och då sa han inget mer om det
där.
F: - Nehej.
B: - Det slog mig liksom när jag kom hem sen på morgonen,
när min mamma hade berättat vad som hänt. Ja, men herregud!
Vad har jag gjort? Tänk om det är han. Tänk om han hade
någonting sådant i tankarna. För jag såg... jag tänkte på
hur han reagerade. Han bara gick därifrån väldigt snabbt,
upp och bort till disken.
F: - Jaha, är du släkt med Olof Palme?
B: - Nehej, jag har en politiker i släkten. Det var bara
det att jag blev irriterad och då slänger jag ur mig sådant
där för att få dom att sluta.

Låt mig sammanfatta detta. De här tre flickorna är
egentligen inte oeniga på någon punkt. De träffar en man som
påstår sig vara amerikan och heter Vic Gunnison.
Telefonnumret han lämnar går till en Victor Gunnarsson i den
södra förorten Norsborg. Hans uppträdande är så
Palme-fientligt att en av flickorna tystar honom med en lögn
om att Palme är hennes farbror.
Han är så duktig att han borde sitta i regeringen, han
har pratat ner både Palme och kommunistledaren Werner. Hans
åsikt är att om man går ut på gatan och säger vad man tycker
blir man skjuten i ryggen. Han inte bara säger så, han
återkommer till det flera gånger. Skjuten i ryggen! Det är
ett anmärkningsvärt uttalande av en person som befinner sig
ett par minuter från den plats där Sveriges statsminister en
timme senare skjuts i ryggen.
Vi kan konstatera att den här mr Gunnison har en lång mörk
rock, han har blå jeans som också är ganska mörka, han har
grå kängor. Han har en liten axelremsväska som i all fall
inte är tom, kanske rent av proppfull.
Flickorna finner honom provokativ, stötig men
intelligent, till och med överintelligent på gränsen till
att det har slagit över. En intressant iakttagelse är också
att han luktar vitlök.
Trots att han hela tiden pratar politik är han inte
politiskt engagerad utan säger att religionen är hans
intresse och att han är frälst. Man skulle frälsa hela
folket
, tycker han i ett storslaget ögonblick.
Vi vet att han uppehöll sig på Mon Cheri från i alla fall
flickornas ankomst 21.30 tills de lämnade caféet 22.30 -
22.40. Och han säger att han ska gå på nattbio och uppger
att han tänker gå för att hinna till klockan elva.
Jan Svelin lämnar en redogörelse för chefsåklagare K G
Svensson om denne mans märkliga uppträdande kort före mordet
på Olof Palme, i en lokal ett par minuter från mordplatsen,
en lokal som ligger vägg i vägg med biografen Saga, där en
annan man - eller kan det vara samme man - med lång, mörk
rock dykt upp 40-45 minuter in på föreställningen.
Den kombinationen räcker för ett beslut att plocka in
Vic Gunnison, alias Victor Gunnarsson till förhör. Det finns
några frågor att ställa till honom som han ganska enkelt
borde kunna svara på om han inte har något med mordet på
Sveriges statsminister att göra.

Kapitel 6
Till startsidan

Till sidans början